Jag jobbade för ett stort uthyrningsföretag. Vi (min chef K) och regionansvarig för Norrland (P) samt vår partner i Kiruna (H) var ute och åkte på en arbetsplats sen eftermiddag och vi hade sett alla hörn och ytor. Jag fascinerades av all snö man hade i Kiruna (säkert 1 meter djup) eftersom vi vid den tidpunkten hade kanske 15 cm snö i Bollnäs.
Jag sa ”du H (som ägde vår partnerverksamhet i Kiruna) tusan vad med snö ni har här” och han svarade ”jo, de ä bra me snö här”. ”Tänk om man hade skotern här”, sa jag. ”Har tu skoter” frågade han. Jag tänkte snabbt… inte vara kaxig mot en Kirunabo, för då är man rökt…. jag sade ”jag har en liten skoter (vilket jag har) som är ganska klen, en Yamaha Venture XL 500 fläktkyld (ca 60 HK) eftersom vi har så dåligt med snö i Bollnäs”… H sa ”de ä en bra skoter” jag kontrade med att fråga, ”vad har du för skoter ?” H sa, ”jag har en Yamaha RX…..en fyrtaktare”. ”Wow” sa jag, ”den har väll en ca 150 HK?” ”jo”, sa H ”men ja ha trimmat den…… och satt på tuurbo… den utvecklar tu-hundra-suttio hästar”…… jag blev helt mållös….. H frågade ”vill du provköra den?” oj oj oj..tänkte jag, min skoter utvecklar ca 60 hk och H:s utvecklar 270 hk….. mitt snabba svar blev…”ok”.
Jag knackade min chef K på armen och sade, ”nu har väll vi sett färdigt av denna arbetsplats och klockan är väll ca 17.00″….. K funderade och sa, ”ok vi kollar skotern”……”då åker vi” sa H.
Vägen Kiruna till Nikkaluokta var inte E4:an utan ganska liten ….. och var vi under 140 km/h så var det ovanligt…. Jag tänkte, inte ska jag säga ”kör saktare” fast jag skulle vilja ha sagt det….så jag bet ihop…. när det gick ca 160 km/h och vi fick möte och smalt som tusan sa P…. ”H nu får du köra saktare”….. H sa, ”är ni rädda?” och fortsatte, ”jag kör lugnt nu…. Kör jag själv går det mycket fortare”…..stööön, tänkte jag….
Efter ca 30-40 minuter var vi framme vid H:s stuga… eller snarare palats…. där i mörkret stod en otroligt påkostad stuga.
Jag tittade och undrade, ”var är skotern?” H pekade på en snöhög och sade…. ”där under”…. jag tänkte… och till min 60 hk har jag gjort ett skotergarage….. H fortsatte, ”gå in i stugan ni och ta på er skoterkläder och stövlar”…. L, P och jag stegade in och kollade in ”stugan” eller palatset närmare… wow, vilket ställe…… helt plötsligt hörde jag ett ljud jag aldrig kommer att glömma….. kan inte beskriva det i ord men det lät som en flygplansmotor eller liknande…. samtidigt funderade jag…hur kan han gasa skotern utan den sticker iväg…. H hade på något sätt gjort så han kunde varva skotern i friläge utan att den drog iväg…. (fick sedan veta att han är grymt bra med motorer…)
Jag tänkte, vilket monster till skoter….. hur ska detta gå…. H kom in och sa, ”vem vill åka först”… jag hörde mig själv säga, ”det kan jag göra”…. H och jag gick ut till ”monstret”. H är ganska kort så när jag satt bakom på den upphöjda sadeln hade jag helt fri sikt och höll H om bröstet… H, sa ”håll i dig”….. jag höll så hårt att jag höll på att krama sönder bröstkorgen på H.
H gasade….. igenom skogen tills han kom till isen och floden bredvid stugan… det gick fort som bara den… ute på isen sa han ”håll i dig”… och det gjorde jag…. Han gasade till och jag såg den mörka himlen och stjärnorna…. mao gick skotern (i motorcykeltermer) på bakhjulet….. jag kollade mätaren när H balanserade skotern med skidorna i luften låg den på ca 120 km/h…. adrenalinet och kicken var otrolig……
Efter ett tag så satte han ned skotern med framskidorna i backen och vände skotern och sa… ”håll i dig riktigt nu”…. Vad ???? menade han… jag hade i princip pressat sönder hans bröstkorg ??….. ”ok”, sa jag och höll i så att jag nära fick kramp i armarna. H slänger upp skotern på sidan och har en skida fram i luften och en på isen… i ca 130 km/h åker vi 45 grader skoter….. min hjärna säger ”hjälp” och kroppen och adrenalinet säger ” wow, jippie….”
Efter en tid.. sätter H ned skotern och säger ”vill du prova själv ?” omtumlad som jag är säger jag ”självklart”. Jag sätter mig på skotern och H försvinner in i skuggorna. Jag gasar (i princip nuddar gasen) och skotern/ monstret reser sig omgående med skidorna fram….. herregud, tänker jag och pressat mina 94 kg framåt och gasar försiktigt igen, skotern reser sig igen men inte lika mycket, jag gasar vidare och se mätaren under mig ligga på dryga 120km/h i kolsvarta natten på isen… adrenalinet pumpar i kroppen…. jag vänder skotern och drar på igen och bara skriker och vrålar ut känslan jag har i kroppen.
Helt plötsligt på tillbaka vägen står H mitt framför skotern så jag tvärnitar och säger till H ”tänk om jag kört på dig ?”. H kontrar, ”jag hörde du körde lugnt”….”så jag gick ned för att möta dig”…. ”Hade du kört fort så hade jag stått kvar i drivan där uppe”….. galna Kirunabor tänkte jag….. Vi åkte tillbaka till stugan. H tog med min chef K bakpå skotern och försvann i mörkret.
Jag satt och pratade med P om färden som sa att ”ja kan tänka mig att det var en upplevelse, H lär inte ha åkt sakta….” Efter ett tag kom H och K tillbaka och väl inne i stugan frågade jag min chef K, hur gick det ? som vanligt är K mycket cool och han sa lugnt, ”det gick bra, det var ganska ok”. H hörde vad som sades och lade till…. ”K rörde sig mera bakom mig än vad du gjorde”….. K sa ingenting och inte jag heller, men jag förstod att turen hade varit lika omtumlande för K som den var för mig….. skön känsla och provat en Yamaha med tu-hundra-suttio-hästar…..